Varför infaller skottdagen den 29
februari?
Skottdagen har från och
med år 2000 flyttats från 24 till 29 februari.
Anledningen till att skottdagen varit den 24 är att
månaden februari i den julianska kalendern slutade den 23. I
flera länder t.ex. England, Tyskland, Italien är
skottdagen sedan gammalt den 29 februari, ett internationellt
mönster således. Sverige är rätt ensamt om att
i gammal romersk anda hållit fast vid den 24 februari.
Förändringen angavs i alla våra kalendrar
årgång 1996.
Fördelen med byte av dag är bl.a. att namnsdagarna nu
inte flyttas varje gång det blir skottår. Dessutom tror
de flesta redan att skottdagen alltid infallit den 29
februari.
Det finns ingen central myndighet som bestämmer vilket datum
skottdagen infaller. Beslutet om att ändra datum för
skottdagen fattades av Namnlängdskommittén
(representanter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien,
Vitterhetsakademien och Språk- och folkminnesinstitutet,
Verbum, Svenska språknämnden, Almanacksförlaget
m.fl.).
|
Varför firar vi
nationaldagen?
Vid slutet av 1800-talet
började 6 juni att firas som en nationell minnesdag, till
minne av att Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523.
Unionen med Danmark hade upphört och Sverige blev en
självständig stat. Att ha en svensk nationaldag
diskuterades omkring år 1900 och från flera håll
föreslog man midsommardagen, men det blev 6 juni.
Från år 1916 firas den 6 juni som svenska flaggans dag
och sedan 1983 är svenska flaggans dag officiellt även
Sveriges nationaldag. Fr.o.m. 2005 är Nationaldagen den 6 juni
även en allmän helgdag.
|
Vem som
bestämmer helgdagarna i Sverige?
Lagen (1989:253) om
allmänna helgdagar reglerar våra svenska allmänna
helgdagar (= arbetsfria dagar). Andra dagar som anses som helgdagar
i kyrklig mening bestäms av resp. kyrka och
trossamfund.
|
Varför finns det en
Världsmiljödag?
Världsmiljödagen
infaller den 5juni. Redan 1972 proklamerade FN denna dag för
att ge en naturlig hållpunkt för olika
miljöarrangemang. Sedan 1995 finns denna
”specialdag” i våra kalendrar.
|
Vad
symboliserar Almanacksförlagets logga?
Gyllentalstecknet
”18” är Almanacksförlagets logotyp och finns
på samtliga kalendrar. Det är hämtat från
medeltida kalenderrunstavar, som utmärkte måncykeln i
förhållande till solårets dagar. Gyllental är
ett kalendariskt begrepp som har sitt ursprung i gammal grekisk
tideräkning.
För att få en överensstämmelse mellan sol- och
månkalender avvändes en cykel omfattande 19 år,
vilket innebär att de olika månfaserna i stort sett
kommer att infalla på samma datum i solkalendern med 19
års mellanrum. Nummer 18 anger då ett års nummer i
denna cykel. Gyllentalen lär ha skrivits med gyllene tecken
på pelare och andra monument i det antika
Grekland.
|
Vem har
målat Lingonkransen?
Werner Sundblad är
konstnären som målade den fina lingonkransen, som sedan
1906 inramar vår Lingonalmanacka. Vem var då Werner
Sundblad? Han föddes i Uppsala 1877 och efter utbildning vid
Konstakademien i Stockholm reste han till Frankrike med bl.a. sin
konstnärskollega Ivar Arosenius för vidareutbildning. Vid
hemkomsten bildade han i kretsen Uppsalakonstnärerna en
konstnärskoloni i Håga i Uppland som bl.a. gav ut
tidskriften ”Med pensel och penna” efter den tyska
förebilden ”Jugend”. Tyvärr kom bara fyra
nummer ut innan den las ner. Han deltog med bl.a. John Bauer,
Arthur Sjögren, Nils Thunman och Gusten Widerbäck i
”Konstnärslaget från 1905” och ställde
ut på Valand i Göteborg och på Konstnärshuset i
Stockholm. Från 1900 och till sin bortgång 1909 arbetade
han i Arbrå-trakten.
Konsthistoriskt hör han hemma i det romantiska 1890-talet. Han
målade Hälsinglands natur och blev en stilbildare
för den provinsiella romantiken.
|
Hur och
av vem bestäms dag för sommartid/vintertid?
Sommartid har vi haft sedan
1980 (ett engångsförsök gjordes år 1916).
Sommartiden infördes för att utnyttja den ljusa tiden
bättre och spara energi. Sista söndagen i mars går
vi från normaltid till sommartid (flyttar fram klockan en
timme) och sista söndagen i oktober går vi tillbaka till
normaltid (flyttar tillbaka klockan en timme).
Det finns en svensk författning som reglerar detta, och
även EU har sin lag om sommartiden.
|
Vem
bestämmer över almanackan?
Sverige gick år 1753
över från den julianska till den gregorianska
tideräkningen och den följer vi än idag. Det finns
många andra tideräkningar som t.ex. den judiska (nu
år 5766) och den muslimska (nu år 1426). (Nov
2005.)
Våra ""röda"" dagar, är beslutade av riksdagen och
finns i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar.
|
Vad
är skillnaden mellan Allhelgonadagen och alla helgons
dag?
Allhelgonadagen. På
800-talet e. Kr. blev 1 november en kristen helgdag som kallades
Saints Day eller All Hallows Day och hos oss Allhelgonadagen. 1
november är helgdag i många länder (se Allmänna
helgdagar i våra kalendrar) och var så även i
Sverige t.o.m. 1772.
Allhelgonadagen inträffar alltid 1 november. Se
almanackan!
Alla helgons dag är en rörlig helgdag (lördag mellan
31 okt och 6 nov) som infördes 1953 för att vi skulle
få en helgdag på hösten. Söndagen som
följer heter Alla själars dag. Gravsmyckningen med
blommor och levande ljus är en sed från 1900-talet
här i landet.
|
Varför firar vi halloween?
Halloween härstammar
från en 2000 år gammal sed. Kelterna som levde i England,
Irland och norra Frankrike firade sitt nyår den 1 november.
Kvällen före, alltså 31 okt, ansåg deras
präster, druiderna, att onda makter vandrade runt på
jorden. För att skrämma bort dessa, så att de inte
följde med in i det nya året, klädde man ut sig,
tände eldar mm. De karvade ur rovor och kålrötter
som fyllda med glödande kol blev lyktor som de bar omkring.
Halloween tog irländare med sig till nya hemlandet USA,
där pumpan blev symbolen.
|
Vad
betyder Förintelsen minnesdag?
Förintelsens minnesdag
– för människovärde och demokrati. 27 januari
står det Förintelsens minnesdag i våra kalendrar.
Regeringen har beslutat (2001) att 27 januari ska vara en nationell
minnesdag över Förintelsens offer. 27 jan 1945
befriades koncentrations- och förintelselägret
Auschwitz-Birkenau av sovjetiska trupper. Den som vill ha mer
information hänvisas av kommittén till adress 27januari@ministry.se. Dagen finns även i t.ex.
engelska kalendrar.
|
Våra
namnsdagar
Fr.o.m 2001 har de svenska
almanackorna en ny namnlängd som utarbetats av en grupp som
bestod av företrädare för akademierna,
språkvården, folklivsforskningen, kyrkan och
almanacksförlagen. Mer information www.svenskaakademien.se under
almanackan.
|
Varför inträffar mån- och
solförmörkelser?
Månförmörkelse
uppkommer då månen passerar i jordens skugga och
solförmörkelse då jorden passerar i månens
skugga. Förmörkelser kan bara inträffa då solen
och månen befinner sig längs skärningspunkten mellan
banplanen. Under 2007 inträffar två partiella
solförmörkelser och två totala
månförmörkelser. Den 3-4 mars 2007 kan en total
månförmörkelse observeras i Sverige.
|
Varför har vissa år 53
veckor?
Veckonumreringen är en
internationell standard från 70-talet, som kom till för
att olika länder hade sitt sätt att numrera veckorna och
detta var många gånger förvirrande inom bl. a
affärsvärlden. Så vecka 1 är den vecka som
innehåller minst 4 dagar av det nya året. Ibland blir
då årets sista och första vecka 53. Detta
inträffar nästa gång år 2009 och därefter
år 2015. Dessa år är 1 januari en
torsdag.
|
Skottår och vår
tideräkning
Utan skottår med 366
dygn skulle årets dagar förskjutas i
förhållande till årstiderna. Våra årstider
bestäms av det s.k. tropiska året som är 365,2422
dygn, vilken är den tid på vilken jorden fullbordar ett
varv i sin bana kring solen. Vår kalender, den gregorianska
utgår från den julianska.
År 46 f. Kr. stadgade Julius Caesar att romerska året
skulle vara 365 dygn och vara baserat på solvarvet
istället för månvarvet. Vart fjärde år
skulle en skottdag infogas då året i genomsnitt var
365,25 dygn. Astronomens Sosignes hade arbetat fram denna nya
kalender - den julianska kalendern.
Denna kalender ersattes senare, först i alla katolska
länder, av den gregorianska. Bl.a. hade man upptäckt att
det julianska året var 11 minuter och 12 sekunder för
långt. Genom att slopa tre skottdagar under en
400-årsperiod (de jämna århundraden som inte är
delbara med 400), blev året bara 26 sekunder för
långt. Den gregorianska kalendern infördes i Sverige 170
år senare, den 24 februari 1752.
|
